Inomhusflyg

För dig som är intresserad av att pröva på inomhusflyg eller bara veta lite mer så följer här lite information.

Inomhusflyget har utvecklats från att man använt extremt lätta gummimotordrivna friflygande modeller och extremt dyra komplicerade radiostyrda modeller till att för några år sedan ha blivit överkomligt både i pris och tekniskt hänseende för gemene man.

Här i Piteå var vi tre man som 1998 skaffade GWS Pico-Stick och började låna Sjulnäs sporthall på tider då en idrottsförening lämnat återbud.

Nästa säsong började fler att visa intresse och köpte maskiner och vi började boka tid i Hortlax sporthall som privatpersoner eftersom det fanns timmar som inte var säsongsbokade och då kunde vi flyga i stort sett varje vecka. Vi har även varit i Piteå tennishall ett par säsonger.

Sen några år tillbaka bokar nu PMFK tid i olika hallar som t.ex. PiteEnergi Arena och Pitholms A-hall under höst och vinter där det flygs med eldrivna modeller som flygplan, vingar, helikoptrar och multirotorer.
Om ni går in på Actionfoto så kan ni hitta bilder på olika modeller som används.
Lämpliga nybörjarmodeller kan du hitta t.ex. hos MFT och RCFlight.se och där kan du även hitta annat du behöver som radioutrustning, laddare, batterier, motor och fartreglage.

Man kan även bygga sin första modell själv av depron/kapron eller liknande material och det finns många olika ritningar som man kan hitta på Internet t.ex. en klassisk modell av svenska J22.

FFVS-J22 som shockflyer – Ritning av Magnus Östling

Ni är mycket välkomna att besöka oss då vi har inomhusflyg och ni kan få hjälp både med råd kring vad ni ska skaffa för grejor och om ni redan har skaffat en modell så får ni hjälp med intrimning av flygplanet.

Här på hemsidan och vår Facebookgrupp hittar ni info om när vi kör inomhusflyg och var vi håller till.

Lite tankar om modellflyg

Hej på er alla flygare nya som gamla och ett speciellt välkommen till dig som funderar på att börja med denna hobby. Här följer lite funderingar för att hjälpa dig på vägen.

Vad är då modellflyg egentligen?
Enkelt sagt är det en planka som är lagd rakt efter golvet sen är det två korslagda plankor ovanpå den, åsså har dom satt en motor längst fram, satt fast ett par servon och sen en radio som dom försöker att styra allt med. Allt som oftast så går det bra men då det inte gör det, det är då man ser folk gå omkring i långgräset letandes saker som en gång satt på denna planka.

Sen finns det personer som gillar aspekten med att grejen man flyger med ska se ut som ett riktigt flygplan (som den som skriver just nu). Man kan lägga ner flera timmar, år och sambos, katter, hundar  ja allt möjligt kan ge upp, men då man står med sin modell och ser den för första gången ta sig upp mot skyn, DÅ känner man att man lever.

Hur funkar det oftast i en flygklubb?
Jag ser det som att vi är ett glatt gäng som har samma intresse och vi flyger, träffas, pratar, det blir mycke prat, fast inte som allt som oftast som man kan tro om flyg och allt det, det är som en syjunta för damerna eller tjejerna (om det nu är nån skillnad). Vi pratar om livet, vi dricker kaffe, ja allt möjligt och det händer att vi flyger också.

Men som sagt det som är så underbart med denna hobby är att alla åldrar passar ihop eftersom vi har ett gemensamt intresse som förenar oss.

För att sammanfatta, vad handlar denna hobby om, hur ska man uttrycka det enkelt?
För min del så gäller det i mycket att få se om den modell som jag har byggt under vintern flyger som den ska, men för dom flesta andra handlar det om att flyga och kunna utföra dom manövrar, oftast mer avancerade, som en fullskala modell kan.
Men det är svårt att beskriva en känsla, hur det känns när det är jag som styr, jag som bestämmer vart modellen ska ta vägen och vad den ska utföra (i alla fall oftast).

Vad ska jag då säga för att få dig som är intresserad att vilja börja?
Ett litet tips, kom förbi en kväll till fältet och kolla in, fråga, prata, känn dig för och prova ett pass med vår skolflygkärra. Det är ett billigt sätt att få testa på, känna känslan att spaka ett flygplan, att se hur vind och allt runt omkring påverkar maskinen i dess färd i lufthavet.

Vad behöver du då för att börja?
Det behöver inte alls vara avancerat, du kan börja med att köpa en liten eldriven maskin som kostar 300 kronor och ha fruktansvärt kul. Vill du lägga ut lite mer pengar och känner att detta är nåt du vill satsa på så köper man en trainer (oftast en högvingad modell) som är en förlåtande modell.
El- eller metanolmotor det beror på vilket man känner för, som jag ser det så spelar det egentligen ingen roll. Det kan vara enklare med El då man stoppar man in acken och sen är det ”bara” att flyga. Med metanol så är det lite mer avancerat då man har en motor man ska ställa in, men så fort den är injusterad så går dom som klockor och behöver oftast hemskt lite underhåll.
Dagens moderna motorer är också hemskt lätta att ställa in så det är inget som ska avskräcka dig från att fundera på metanol. Det som är fördelen med en Metanol motor är ju förstås att du inte behöver vänta på att batteriacken laddas utan man bara tankar åsså upp i luften igen. Du bör dock tänka på att kolla så det finns ström i radio och mottagare, utan det så går det illa. Själva flygningen är det dock ingen skillnad på.
Jag rekomenderar att du kanske flyger ett par lektioner med vår skolkärra så du får in lite vana, sen så kan du fundera på vad du ska skaffa för modell. Då är det också oftast lättare att veta vad du vill ha samt att du har fått goda råd och tips från Läraren kring vad man ska tänka på.
När du vet vad du vill ha så då är det enklast att skaffa en modell av typen ARF(Almost ready to Fly) vilket betyder att det är litet som återstår för att få modellen i luften. Du monterar motor, servon och i dom flesta fall limmar du ihop vingarna, sätter fast fena och stabbe samt monterar landningsställ. Sen brukar det var så gott som klart.

Vad är nästa steg?
När du känner att du kan denna modellen då kan du börja fundera på vad som ska bli nästa projekt och tro mig den tanken kommer ganska fort. Det är då du ska fundera på om du vill ge dig i kast med att bygga din egen modell, från starten som jag med balsaflak och pinnar, eller så kan du göra som den vanlige flygaren och fortsätta köpa ARF och flyga så det ryker.
Allt detta beror på vilken väg du vill ta med flygandet.
Nnu kommer jag att ta upp det tråkiga som händer alla modellflygare och det är lika bra att vara ärlig och säga det. Du kommer att krasha din fina modell förr eller senare, det är en oskriven lag. Det enda som är lite osäkert är när och hur hårt. Då det händer kan det vara bra att ha lite byggvana och ha testat att bygga ihop en modell från grunden för då vet du hur den såg ut inifrån och du vet då oftast hur den kan lagas. För det mesta går att laga oberonde av hur den ser ut om du har tålamod och material. Men misströsta inte det finns alltid nån klubbmedlem som kan hjälpa till, det är det samvaron i klubben är till för, du får stöd (kan vara bra då ens fina modell ser ut som stickor och strån) och en hjälpande hand.

Detta hoppas jag har gett dig lite att fundera på, för som sagt det är sjukt roligt att flyga, även om jag personligen tycker det är minst lika roligt att bygga.

Jag hoppas vi ses i sommar eller för den delen inomhus i vår inomhushall. På vår webb finns mer info om vart den lokalen ligger och det finns en karta till vår fina flyganläggning utomhus.

Sist men inte minst var inte rädd för att fråga. ingen fråga är dum, ingen fråga är för stor eller för enkel. Fråga, det är det vi som klubb är till för.


Med flygglada hälsningar,
Thord Jonsson

Bygge av Super Cub PA-18

Hade en motor liggandes på hyllan samlandes damm och tyckte det var dags att göra nåt åt saken.

Pratade med min far som är aktiv modellflygare sen 30 år tillbaka och efter att ha spekulerat hit och dit kom vi fram till att det skulle bli en Super Cub med en förebild som finns på Långnäs flygfält. 

Eftersom motorn var en 3w 70cc, på cirka 6,5hk så bestämdes storleken till 4 meter och en ritning  i skala 1/3 köptes begagnad på nätet. Vi förstorade denna till önskad storlek och började bygget.

Starten på bygget

Det mesta på ritningen var byggt för att likna fullskalan, men att sitta och pillra med fackverksbyggda spryglar kändes väl mer som terapi än bygge så den idén slopades och spryglarna byggdes istället av 5mm balsa.
Fram och bakkant byggdes av 2 st 15x15mm balkar och skevroder samt klaffar byggdes av balsaklädd frigolit.

Mycket vinge blir det

Kroppshalvorna byggdes direkt på ritningen och fogades sedan samman med golv och motorspant samt de bakre spanten och olika förstärkningar.

Kroppen tar form

Stabbe å fena byggdes också direkt på ritningen i balsa och hårdträ vilket även gjordes med rodren.

Stabbe och fena tar form

Flygplanet kläddes sedan med Glosstex som är samma klädsel som Solartex med den skillnaden att ytan har gjorts blank för att förhindra att klädseln suger upp bränsle och annat smuts, ytan gör även att man slipper lacka klädseln efteråt.

Vingen får lite klädsel på sig
Kroppen färdigklädd

Cuben är provflugen på Långnäs flygfält och flög lugnt och graciöst, fanns en del att rätta till och den skulle behöva en tvåcylindrig motor men det är inte aktuellt just nu.

Monterad och klar

Patrik och Leif Öhlund, byggare och ägare

Säkerhetsregler

Säkerhetsregler för modellflygning utomhus
Gemensamt fastställda av Sveriges Modellflygförbund (SMFF) och Svenska RC-flygförbundet (RCFF) den 27 juni 2018. Ver. 1.4.1
Reglerna gäller fr.o.m. den 1 juli 2018.

Reglerna finns att ladda ner som pdf dokument här

Allmänt
– Dessa säkerhetsregler gäller för modellflygverksamhet med radiokontrollerat luftfartyg (nedan benämnd modell) som bedrivs vid modellflygfält som godkänts av Transportstyrelsen (TS). Om lokala fältregler finns ska även dessa följas. Säkerhetsreglerna är dock alltid överordnade de lokala fältreglerna.

– För flygning med modell på plats som inte godkänts av Transportstyrelsen gäller att flygning får ske enligt TS:s föreskrifter för obemannade luftfartyg av kategori 1 (referens: www.mindronare.se och TSFS 2017:110). Se också notering i slutet av detta dokument.

– För friflygande modeller gäller dessa säkerhetsregler med undantag för de punkter som avser pilotens manövrering av modellen genom radiostyrning samt radioutrustningens utformning.

Ansvarsförsäkring
– Modellflygare anslutna till SMFF eller RCFF samt elever under skolning eller prova-påflygning omfattas av respektive organisations ansvarsförsäkring för modellflyg om flygningen sker från TS-godkända modellflygfält i enlighet med dessa säkerhetsregler och lokala säkerhetsregler om sådana finns.

– Modellflygare anslutna till RCFF omfattas av denna organisations ansvarsförsäkring även vid modellflygning från andra platser än godkända modellflygfält om flygningen sker i enlighet med dessa säkerhetsregler och TS:s föreskrifter för obemannade luftfartyg av kategori 1 (referens: www.mindronare.se och TSFS 2017:110).

Personligt ansvar
– Det är var och ens personliga ansvar att inhämta kunskap om gällande bestämmelser, inklusive lokala säkerhetsregler och begränsningar innan modellflygning äger rum. Det är även var och ens personliga ansvar att modellflygutrustningen är i ett sådant skick och används på ett sådant sätt att risken för skador på människor, djur och egendom minimeras så långt som rimligen är möjligt.

– All modellflygning ska bedrivas med iakttagande av sunt förnuft avseende säkerhet med hänsyn tagen till bland annat modellens typ, vikt och hastighet. Om någon form av flygsäkerhetsmässig tveksamhet föreligger, avstå från att flyga.

Modell och utrustning
– Modellflygning får normalt bedrivas med modeller som väger maximalt 25 kg.

– Vid modellflygfält som i ansökan till TS bedömts vara lämpligt och godkänts för flygning med modeller som väger mer än 25 kg får flygning ske även med tyngre modeller.

– Modeller tyngre än 25 kg ska ha dubblerade primära system. Detta omfattar bland annat dubbla mottagare, dubbla batterisystem, minst två servon per primärroder etc

– Modeller tyngre än 25 kg ska ha gåtts igenom och tekniskt granskats av ytterligare en erfaren modellbyggare. Detta ska göras före provflygning och efter större reparationer eller modifieringar. Inspektionen ska dokumenteras på enklaste vis och dokumentationen medföras till modellflygfältet när modellen flygs.

– Flygning ska ske med radioutrustning som är lämpad för ändamålet och på frekvensband som av Post- och Telestyrelsen tillåts för modellflyg, bl.a. 35 MHz- och 2,4 GHz-banden.
Radiosändares uteffekt får ej överstiga den som medges av Post- och Telestyrelsen.

– Modeller som väger mer än 7 kg ska vara försedda med “fail-safe” som i händelse av förlorad radiokontakt i förekommande fall stoppar eller drar av motorn till tomgång och ställer roderytor så att modellen bringas att landa. Även för lättare modeller rekommenderas användning av “fail-safe”.

– Räckviddsprov ska om möjligt genomföras före den första flygningen för dagen.

– Före varje flygning ska modellen kontrolleras så att den är flygsäker vilket bland annat innebär att modellen inte uppvisar skador av betydelse för flygsäkerheten och att inga detaljer kan lossna under flygning. Kontrollera att radioutrustningens batterier har tillräcklig laddning för flygning och att rätt modellminne är valt i sändaren.

– Friflygande modeller som väger mer än 250 g ska vara försedda med teknik som gör det möjligt att avbryta flygningen vid valfri tidpunkt manuellt, eller automatiskt efter maximalt 180 sekunder. Vid sanktionerade tävlingar kan andra maxtider förekomma.

– Vid all verksamhet med turbindrivna modeller ska en brandsläckare med minst klassning 34B, exempelvis 2 kg kolsyresläckare, finnas tillgänglig.

– Modellen ska vara försedd med märkning som i klartext visar ägarens namn och telefonnummer och som är väl synlig utan att någon del av modellen demonteras eller öppnas.

Flygning
– Flygning får endast ske inom det flygområde som finns angivet i TS tillstånd för modellflygfältet.

– Flygning ska ske inom synhåll, vilket innebär att avståndet mellan pilot och modell aldrig ska vara större än att piloten på ett säkert sätt kan kontrollera och manövrera modellen utan andra synhjälpmedel än glasögon/kontaktlinser.

– För det fall flygning sker med autonoma styrsystem ska dessa vara utformade så att piloten när som helst kan återta manuell kontroll av modellen.

– Vid flygning i mörker ska modellen vara utrustad med belysning anordnad på sett sådant sätt att modellens position och färdriktning tydligt kan uppfattas.

– Maximal flyghöjd är 120 meter över mark/vatten om inte tillstånd från TS eller lokal flygtrafikledning medger högre flyghöjd. För modellflygfält belägna inom kontroll- och flyginformationszoner kan andra höjdbegränsningar råda.

– Modellflyg ska väja för alla bemannade luftfartyg som kan komma in i flygområdet.

– Om flygning, med tillstånd från TS eller lokal flygtrafikledning, sker på höjd över 120m, rekommenderas att en observatör som övervakar det omgivande luftrummet biträder piloten.
Flygningen ska planeras så att flyghöjden utan dröjsmål kan ändras så att en säker höjdseparation uppnås till bemannade luftfartyg som kan komma in i flygområdet.

– FPV-flygning är tillåten inom flygområdet. För de fall piloten inte direkt kan observera modellen, exempelvis beroende på att videoglasögon/goggles används, ska en observatör som hela tiden kan se modellen och övervaka det omgivande luftrummet finnas närvarande.
Observatören ska vid behov uppmärksamma piloten på relevanta omvärldsfaktorer.

– Flyg inte över eller i närheten av bebyggelse, gator, vägar, gång- och cykelvägar.
Säkerställ att all flygning sker så att risken för skada på människor, djur och egendom minimeras så långt som rimligen är möjligt.

– Om flera modeller flygs samtidigt vid samma flightline ska piloterna placera sig så att de kan meddela sig med varandra. Flera flightlines med åtskilda flygområden kan upprättas.
Start och landning ska alltid aviseras genom att piloten ropar “jag startar” eller “jag landar”.

– Landande modeller har företräde framför annat modellflyg. Landande segelflygmodeller har företräde framför motordrivna modeller.

– Hovring med modeller får inte ske nära åskådare eller andra piloter.

– Flygning över depåområde/parkering/åskådare är förbjuden.

– Vid flygning är det förbjudet att beträda aktiv start/landningsbana om inte tillåtelse inhämtats från de flygande piloterna.

– På marken ska modeller taxas på ett sådant sätt att risken för skador på omgivningen minimeras så långt som rimligen är möjligt.

Depåområde
– Inom depåområdet är taxning förbjuden.
– Vid all motorkörning i depå ska modellen vara förankrad.

Övrigt
– Flyg aldrig under påverkan av alkohol, droger eller mediciner som kan inverka menligt på uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Referenser
Transportstyrelsen http://www.mindronare.se
Post- och telestyrelsen http://www.pts.se/sv/bransch/radio/frekvensplanen/
SMFF http://www.modellflygforbund.se/
RCFF http://www.rcflyg.se